Någon svag individ (både fysiskt och mentalt?) har inte orkat bära sin gamla monitor längre än till häcken nära korsningen av Linnankoski och Valhalla (bilden är tagen några dagar sedan, då regnet öste ner, men monitorn är där fortfarande).
Så gjorde man på farfarsfars tid. Stolen är omklädd åtminstone en gång och samtidigt har den tyvärr mjukats upp med något tunt skumgummi-plastaktigt som nu murknat och sipprar ut som fin sand.